Delstaten Florida har bannlyst orden ”global uppvärmning” – men det finns företag som går mot strömmen och satsar på hållbarhet

0
34

EU-kommissionen presenterade på onsdagen “en europeisk grön giv”.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen “en europeisk grön giv” — en ram för en mycket bred klimatsatsning under sin mandatperiod på fem år.

Ramen innehåller hur EU ska bli koldioxidneutralt 2050 genom 50 åtgärdsprogram inom bland annat utsläppshandelssystemet ETS, energisystem, energibeskattning, transportsystem, utrikeshandel, skogspolitik, forskning och innovation.

“Den europeiska gröna given är vår nya tillväxtstrategi – för en tillväxt som ger mer tillbaka än den tar”, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

“Den visar hur vi kan förändra vår livsstil, av att producera och konsumera, så att vi kan leva hälsosammare och göra våra företag innovativa”, fortsatte hon.

“Men vi måste se till att ingen blir lämnad i sticket. Omställningen måste fungera för alla”, sade hon.

Alla branscher berörs, särskilt transport, energi, jordbruk, fastigheter och industrier som stål, cement, IT, textil och kemi.

Betydande investeringar behövs. För att nå nuvarande klimat- och energimål för 2030 krävs 260 miljarder euro i nya, årliga investeringar, motsvarande 1,5 procent av BNP 2018, enligt kommissionens beräkningar.

Kommissionen kommer att lägga de första förslagen under första halvåret 2020. Till exempel kommer förslag om finansiering i mitten av januari och om industristrategin i mars.

Bland delarna i den gröna given finns:

+ Klimatmål. För att nå koldioxidneutralitet 2050 kommer EU att revidera delmålet för 2030. Det nuvarande målet är att minska utsläpp av växthusgaser med 40 procent från nivån 1990. Ett nytt mål väntas bli en minskning på 50 eller 55 procent.

+ Utsläppshandelssystemet ETS för industri- och energisektorerna ska revideras. Tilldelningen av gratis rätter ska minska. ETS ska utvidgas till andra områden, som sjöfart. En ny industripolitik ska innehålla särskilda satsningar på klimatbovarna stål och cement, som står inför nya investeringscykler fram till 2050.

+ Energi. Utbyggnaden av förnybara energikällor fortsätter, som vindkraftverk till havs. Energieffektiviseringen måste öka. Takten som byggnader renoveras måste fördubblas eller tredubblas. Energiskatter måste göras om för att bättre styra mot klimat- och miljömål. En batterilagstiftning ska tas fram.

+ Transporter är en nyckelbransch. EU ska satsa på alternativa bränslen och se till att 1 miljon laddstationer för elfordon finns 2025.

+ Skogspolitiken ska förnyas. Fler träd måste planteras. Avskogning i omvärlden ska motarbetas genom åtgärder mot importen.

+ Handel med omvärlden. Alla nya frihandelsavtal ska innehålla krav på att handelspartnern följer Parisavtalet. EU ska införa en gränsavgift för importvaror som kompenserar för varornas klimatavtryck. Syftet är att EU-företag med litet klimatavtryck inte ska förlora konkurrenskraft till klimatbovar i omvärlden.

Ett av flera alternativ för den tekniska utformningen är att importvaror måste köpa utsläppsrätter i ETS. Gränsavgiften måste också vara förenliga med WTO:s regler.

+ Finansiering av klimatomställnigen. Dels lanserar kommissionen en allmän plan för hållbara investeringar och dels en plan för att hjälpa svaga regioner, till exempel kolberoende områden i Polen.

En “rättvis övergångsfond” (Just Transition Mechanism) skapas för dessa svaga regioner och ska uppgå till 100 miljarder euro under sju år. Finansieringen ska komma från Europeiska investeringsbanken, EU-budgetens regionalstöd, EU-ländernas medfinansiering, EU:s investeringsfond InvestEU och privata investeringar. Övergångsfonden ska också tillhandahålla experthjälp till svaga regioner. Statsstödsreglerna ska anpassas för att underlätta klimatstöd.

“Det är bråttom. Investerare ber om en klimatlagstiftning så snart som möjligt. En lagstiftning som visar att åtagandet är irreversibelt kommer att locka fram stora investeringar”, sade en EU-källa.

+ Budget. Gröna mål ska integreras i både EU:s budget och de nationella budgetarna. Men kommissionen tar inte nu ställning till förslag om att lätta på EU:s budgetregler – att gröna investeringar skulle kunna undantas från stabilitetspaktens krav. Den frågeställningen får ingå i en allmän översyn av budgetreglerna som är planerad under 2020.

Den europeiska gröna given innehåller också miljödelar som att minska föroreningar och avfall, att öka den biologiska mångfalden samt att jordbruket ska bli mer miljövänligt.

Comments are closed.