”Nya riksbankslagen innebär ingen större skillnad för penningpolitiken”

0
25

Förslaget innebär att det förs in i riksbankslagen att Riksbanken ska ta hänsyn till produktion och sysselsättning, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet.

”Det blir ingen större skillnad i förhållande till hur penningpolitiken har bedrivits, utan det handlar mer om att säkerställa att det ska bedrivas en flexibel inflationsmålspolitik även i framtiden”, säger Mats Dillén.

Han säger att de flesta ekonomer är överens om att det är det bästa sättet att bedriva penningpolitik på och att det därför är bra att säkerställa att den bedrivs flexibelt även i framtiden. 

Kommittén föreslår också att det förs in i lagen att Riksbanken har ett ansvar för finansiell stabilitet, där målet är att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt. Riksbankens uppgifter här är bland annat att ge likviditetsstöd i krissituationer och att övervaka det finansiella systemet, i synnerhet den finansiella infrastrukturen. 

Mats Dillén säger att kommittén skiljer på penningpolitik och finansiell stabilitet, även om de är nära sammanflätade.

”Vi skiljer på åtgärder som syftar till lösa akuta likviditetsproblem som vi såg under exempelvis finanskrisen och penningpolitik”, säger han. 

På frågan om Riksbanken ska kunna ha möjlighet att ”luta sig mot vinden” och ta hänsyn till finansiell stabilitet i penningpolitiken säger han att det är möjligt så länge man förbättrar måluppfyllelsen vad gäller inflation, med realekonomiska hänsyn.

”Riksbanken kan luta sig mot vinden om de kan se att de framöver får en bättre utveckling av inflation och realekonomisk hänsyn. Att försöka minska finansiella obalanser är däremot inte ett mål i sig för Riksbanken”, säger Mats Dillén.

På frågan om han kan se att penningpolitiken på senare år skulle ha bedrivits annorlunda med de förslag som Riksbankskommittén lagt fram svarar Mats Dillén att det är möjligt att enskilda ledamöter kan ha haft svårt att se vad som egentligen gäller för exempelvis realekonomiska hänsyn.

”När lagstiftningen varit lite otydlig kan man tänka sig att en del direktionsledamöter hamnat i lite olika syn på hur penningpolitiken ska bedrivas. Det är svårt att veta, man kan bara misstänka att den här otydligheten kan leda till att olika personer tänker lite olika och att tydlighet gör att man tänker lite mer lika”, säger Mats Dillén.

Comments are closed.