Räntorna upp ur minusträsket – ”Riskerna har minskat”

0
19

Den svenska tioårsräntan har efter drygt tre månader i minusvärlden tråcklat sig över noll. Och en amerikanska räntekurvan är inte längre inverterad. Minskade globala risker är den viktigaste orsaken, enligt Makrorådet.

Sommarens stora räntefall gav en del extrema utfall. Ett var att den tyska tioåriga statsobligationen handlades till minus 0,71 procent. 

Ett annat var att svenska staten för första gången kunde sälja tioåriga statspapper till minusränta efter att marknadsräntan som lägst nått minus 0,39 procent, vilket inträffade i mitten av augusti.

Sedan dess har marknadsräntorna letat sig uppåt och i veckan bröt den svenska tioårsräntan nollstrecket. På onsdagseftermiddagen noterade den till 0,02 procent.

”Det är inget unikt för Sverige utan en internationell trend. Räntorna har rätt tydligt rört sig uppåt de senaste månaderna”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank i Di-podden Makrorådet.

Hans bedömning är att det väldigt dystra klimatet som rådde under slutet av sommaren förbytts i något mer positiva tongångar, särskilt när det gäller politiska risker.

”I augusti var det väldigt mycket negativa nyheter ute. Handelskriget eskalerade och de flesta trodde på en avtalslös brexit. Till viss del har de riskerna visat sig inte komma att materialiseras. Det gör att risken för den globala ekonomin minskat, vilket nog är den viktigaste orsaken till den här ränteuppgången.”

Johanna Jeansson, tidigare på Di och numera Norden-analytiker på nyhetsbyrån Bloomberg, lyfter också fram att den allt intensivare diskussionen om behovet av finanspolitisk stimulans kan spela in.

”En bidragande faktor kan vara att det på flera håll, inte bara i Sverige, pratas om att regeringarna ska stimulera mer eftersom nästa nedgång inte kan hanteras av centralbankerna på egen hand.”

En annan förändring på räntemarknaden är att den amerikanska räntekurvan inte längre är inverterad, det vill säga räntorna på längre löptider är åter högre än dem på kortare. Motsatsen – att långa räntor är lägre än korta – är en klassisk varningssignal.

”Avkastningskurvan signalerar inte längre recession. Det kan ju vara värt att lyfta fram eftersom det var väldigt mycket prat om den inverterade kurvan för ett tag sedan”, säger Johanna Jeansson.

Comments are closed.