Rikedomen i Anderstorp

0
14

ANDERSTORP. Mitt i byn står Hedins bils inglasade försäljningshall för Mercedes Benz. På kvällen lyser den som en katedral. Villorna har dubbelgarage och vackra välvårdade trädgårdar. Sommarstuga har man på den halländska sandstranden.

Sysselsättningen är hög som en hösthimmel över Småland, liksom löneläget som är mer tyskt än svenskt. Tillverkningsindustrierna som radar upp sig längs infartsvägarna till Anderstorp, Gislaved, Smålandsstenar, Reftele och Gnosjö slåss om utbildad arbetskraft. Om man kan sköta en robot kan man efter yrkesgymnasiet gå in på golvet för en underläkarlön, minst.

Man har pratat om tillverkningsindustrins automatisering i många år men det är slående att se den med egna ögon. Även mindre företag med 30 anställda är självklart robotiserade. Robotarna står i varje fabrik i bygden. De är från ABB och svingar sina armar med en våldsam hastighet. De kan allt. På Stolab i Smålandsstenar fräser, borrar, svarvar, målar och slipar robotar Carl Malmstens pinnstol Lilla Åland. Ett fyrkantigt stycke limmat björkträ sugs fast på en ställning och på några minuter är det en stolsits med åtta borrade hål i exakt vinkel för pinnarna i stolsryggen.

Finslipningen efter första målningen är det senaste momentet som automatiserades. Målningen görs när stolen är helt färdig och björkens fibrer måste slipas ner. En pinnstol har svåra, runda och många ytor som hittills bara en människohand har klarat av. Nu står en robot i ett litet rum, tar ett fast grepp om en stol som matas fram på ett band och svingar den mot roterande rullar som ser ut som en liten biltvätt. Den finslipar tiotusentals Lilla Åland om året och spar på många axlar, armbågar och handleder.

På Formteknik i Gislaved fräser robotarna gjutstycken till plastindustrin. Varje plastdetalj, varje skruvlock till mjölkförpackningarna, varje lock till en glassförpackning, har en egen gjutform som den heta flytande plastmassan skjuts in i med en kraft på många hundra ton. Formtekniks robotar sköter sig i stort sett själva. De byter verktyg till olika moment, plockar fram nya metallblock när ett är färdigt, dag och natt, året om och tar inte semester på sommaren. På sin höjd skickar de ett mail om något fattas. De jobbar i små inglasade burar. Fabrikshallen är tyst, golvet vitt som i en operationssal.

På Nordiska Plast i Gislaved, som bland annat gör ICA:s alla byttor, hinkar, trattar och plastlådor pressar robotarna plast, plockar plastdetaljerna ur maskinerna, staplar byttorna och sätter på etiketter. Ett moment som för hand tog en minut gör en robot på två sekunder.

Plamako Plamex i Anderstorp som har installerat finslipningsroboten hos Stolab har stora förhoppningar på ABB:s nästa generation robotar, YuMi, en tvåarmad varelse som kan förstå människor. En traditionell industrirobot är livsfarlig att komma i närheten av, måste spärras in i burar och tvärstannar så fort en mänsklig hand kommer innanför gränsen. En kollaborativ robot kan man ha lös på fabriksgolvet, den ser och förstår och kan samarbeta med människor. Med AI-tekniken kan den lära upp sig själv och andra.

Priset på robotteknik sjunker. Lilla Ålands finslipningsrobot kostade strax under tre miljoner kronor. En YuMi går på 600 000 kronor och är en mer flexibel och utvecklingsbar medarbetare.

När Stefan Löfven började som statsminister pratade han gärna om återindustrialiseringen av Sverige. Sedan gick han rakt in i en migrationskris som erövrat varje politiskt område, däribland arbetsmarknaden, som nu domineras av en diskussion om behovet av enkla jobb. Men Löfven var något viktigt på spåren. Det handlar inte bara om de stora industriföretagens revansch utan om nya förutsättningar för hela tillverkningsindustrin. Den hårt drivna automatiseringen har gjort det klassiska småföretagarbältet kring Anderstorp mycket konkurrenskraftigt. De tidigare övertygande argumenten för utlandsflytt till Baltikum eller Kina finns inte längre, tvärtom funderar man på att flytta hit.

Det betyder något nytt att västvärldens mest omtalade bilfabrik ligger strax söder om San Francisco, även där med vitlackat golv och gratis gym för anställda. Tesla har inte bara skakat om bilden av bilmarknaden utan också bilden av en fabrik.

Och det betyder något nytt när tysk tillverkningsindustri år efter år erövrar världsmarknadsandelar med ett löneläge som liknar techföretagens. Visst hjälper euron till i Tyskland och den svaga kronan i Sverige, för att inte tala om de låga räntorna, men konkurrenskraften och produktiviteten kommer också från den nya robotiserade fabrikens sätt att arbeta.

Den nya fabriken i Anderstorp skapar inga enkla jobb med låga löner. Den skapar svåra jobb med höga löner, vilket är en lycklig utveckling. Och liksom den gamla fabriken kommer den nya fabriken att omformulera och omskapa politiken. Identiteten som industriland kommer tillbaka, tillverkningsindustrin blir en framtidsbransch, ingenjörsandan blir starkare och industriarbetare blir en välavlönad och kvalificerad grupp med starka resurser.

Det är en ljus bild. Och frågan hur vi ska skapa svåra jobb är en rolig fråga med något så ovanligt som framtidstro.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Comments are closed.