Svenskt familjeföretag i Tyskland: ”En avmattning från hög nivå”

0
30

Limburg hamnade i rampljuset för fem år sedan när biskopen fick avgå efter att ha byggt ett residens för 30 miljoner kronor, inklusive badkar i guld. Han skickades till Rom som straff.

Från den lilla medeltidsstaden leder även viktiga motorvägar och snabbtåg till Frankfurts flygplats. Det har gjort Limburg till ett logistikcentrum med bland annat Bona från Malmö och Tetra Pak från Lund på plats.

”Från Limburg levererar vi till 75 länder”, säger Kerstin Lindell.

Bona, som grundades 1919, startade utlandsexpansionen för 70 år sedan.

”Vi började med Österrike 1950 och därefter Tyskland 1969. Det var rätt så naturligt att börja med de tyskspråkiga länderna. Nu utgör Tyskland 30 procent av vår Europamarknad. Globalt är bara USA större”, säger Kerstin Lindell.

Bona har nu fem fabriker, 17 dotterbolag, 600 anställda och 70 distributörer som säljer i 90 länder. Bolaget säljer vattenbaserade lacker, lim och rengöringsmedel för framför allt trägolv, men även andra typer av golv som kork, linoleum och keramik.

”Våra produkter är inte så konjunkturkänsliga. Det är en avmattning från en hög nivå, men fortsatt en tillväxt. Den bredare golvmarknaden är uthållig och vi tar marknadsandelar.”

Kerstin Lindell kan peka på framgångar.

”Mitt första år som vd, 2007, omsatte vi 1 miljard kronor. I år är prognosen en omsättning på 2,8 miljarder kronor och en vinst ebit på 260 miljoner kronor. Nästa år siktar vi mot 3 miljarder kronor. Målet är 10 procent organisk tillväxt per år och 10 procent ebit.”

Är du orolig för signaler om tysk inbromsning?

”Det är klart att vi följer utvecklingen i Tyskland. De företag som är exponerade mot fordonsindustrin har stora problem. Nybyggandet har bromsat in i Tyskland, men golvmarknaden är fortfarande stark. Vi kanske inte kan räkna med 10 procents årlig tillväxt, men i alla fall 6-7 procent”, säger Kerstin Lindell.

Hur påverkar brexit?

”Vi följer och ser utvecklingen. Vi samarbetar bra med våra transportörer, och har lagt upp ett litet överlager i Storbritannien för att klara tidsaspekten vid ett EU-utträde”, säger Kerstin Lindell.

Samtidigt som orosmoln har börjat synas har Bonas minskat på inhyrd personal vid logistikcentrumet i Limburg.

”Tidigare var det omkring hälften, men det tog alltid tid för de nya att jobba in sig och lära sig. Nu är vi nere på ungefär 10 procent, bara två av sexton anställda. Kvaliteten har blivit bättre”, säger logistikchefen Thorsten Kusch.

I Limburg tillverkar Bona sedan 1974 passande nog lim. För två år sedan invigdes ett nytt logistikcentrum, en investering på 10,3 miljoner euro, knappt 110 miljoner kronor.

”Det var mycket trångt tidigare, med fyra olika lagerhallar, och transporter mellan buffertlager och huvudlager som gjorde arbetet tungt”, säger Thorsten Kusch.

Den nya hallen är 10.000 kvadratmeter stor.

”Vi utnyttjar i dag ungefär 60 procent, men har mark precis bredvid om vi så småningom behöver mer, och kan utöka till 18.000 kvadratmeter”; säger logistikchefen.

Miljötänkandet genomsyrar bolaget. Tak med solceller gör det nya logistikcentret helt självförsörjande på el.

”För vårt största godsflöde, det mellan produktionen i Malmö och Logistikcentret i Tyskland, försöker vi skicka det mesta på järnväg. 95 procent går med tåg, vilket reducerar våra koldioxidutsläpp med 70 procent”, säger Kerstin Lindell.

Bolaget har också flera elbilar och elcyklar i Limburg men skulle vilja göra mer.

”Vi har tittat på e-mobilitet för lastbilen som fyra-fem gånger per dag går mellan fabriken och lagret. Det är bara en halvmil, så skulle vara idealiskt, men det verkar inte finnas någon riktigt bra lösning än. Lastbilen är också elva år gammal så den är avskriven”, säger Thorsten Kusch.

Han vill också generera egen ström till de gaffeltruckar som åker runt i lagret.

”Vi sparar redan 350 miljoner ton koldioxid per år, och sparar också pengar. Men vi skulle även vilja ladda gaffeltruckarna med solenergi, men de laddas främst efter kl 16.30. Då börjar det bli mörkt här den här tiden på året. Därför vill vi installera en batteriladdare som skulle vara betald på tio år”, säger Thorsten Kusch.

Bolaget sparar redan årligen 350 ton koldioxid och sparar även pengar på egen ström. 

”Men vi skulle även vilja ladda gaffeltruckarna med solenergi, men de laddas främst efter kl 16.30. Då börjar det bli mörkt här den här tiden på året. Därför vill vi installera en batteriladdare som skulle vara betald på tio är”, säger Thorsten Kusch.

Comments are closed.