Tunga ekonomer kritiserar riksbanksutredningen: Saknar helhetsgrepp

0
24

Förslaget till ny riksbankslag sätter på pränt mycket av det Riksbanken redan gör i dag, medger riksbanksutredningens ordförande Mats Dillén.

Men ett par saker är nya i den slutrapport han presenterade på fredagen. 

Riksbanken förlorar makt till riksdagen, där finansutskottet också får ökade resurser att utvärdera penningpolitiken. Och Finansinspektionen blir ohotad kapten över riskhantering kring bolånen.

Riksdagen måste framöver godkänna förändringar av inflationsmålet och Riksbankens manöverutrymme kring valutareserven regleras. 

Utredningen ställer sig samtidigt bakom det nuvarande inflationsmålet och föreslår ett tak för Riksbankens upplånade valutareserv ungefär i linje med dagens nivå, 5 procent av BNP – 250 miljarder kronor.

Riksbankschefen vingklipps något när direktionen bantas från sex till fem ledamöter, och chefens utslagsröst därmed minskar i betydelse.

”Riksbankschefen får mindre makt i policyfrågor. Direktionen ska besluta frågor som har stor samhällsekonomisk vikt. Det är inte rimligt att en enda person med starkt oberoende fattar den typen av beslut. Där är det viktigt att många perspektiv”, säger Mats Dillén.

Den gamla riksbankslagen från 1989 har blivit för gammal, konstaterar han.

”Nu har vi rörlig växelkurs, vi har gått igenom en global finanskris och en mängd andra saker har skett sedan slutet av 1980-talet.”

Det föreslås bli lag att ta hänsyn även till tillväxt och jobb när Riksbanken sätter räntan, vid sidan av huvuduppgiften prisstabilitet.

”Riksbanken har i och för sig bedrivit det som kallas flexibel penningpolitik. Men med lagstiftning säkerställer vi att man också kommer att göra det i framtiden”, säger Mats Dillén.

Utredningen betonar att Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet stannar vid själva finans- och betalningssystemen, samt krisberedskap.

”Vi försöker precisera Riksbankens ansvar som handlar om systemets effektivitet och stabilitet.”

Den tydligare maktdelningen befäster Finansinspektionens herravälde över makrotillsynen, inklusive omstridda bolåneregler.

Men trots tre års arbete och en 2.000 sidor tjock utredning lämnas flera viktiga frågor obesvarade, konstaterar Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen och hård kritiker av Riksbankens minusränta.

Han saknar en svensk diskussion om att bredda de penningpolitiska målen i en tid då gamla sanningar om inflationen ställts på ända. Ett mål för nominell BNP-tillväxt eller ett mål för genomsnittlig inflation över en cykel, skulle minska risken för extrem och feltajmad styrränta, anser han.

”Det jag såg framför mig var mer av ett helhetsgrepp. Men ingenting av det ser vi i det förslag som kommer nu.”

Andreas Wallström, t.f. chefsekonom på Swedbank varnar för att förslaget snart kan vara överspelat. Amerikanska Fed presenterar en stor utredning till våren och även ECB startar en översyn av de penningpolitiska målen.

”Det bubblar lite här och var och det blir lite olycklig tajmning att en liten centralbank som ju är så beroende av i synnerhet ECB:s mål, ska komma med ett större omtag nu.”

Nordeas ekonomer är mer nöjda med utredningen. 

”Förslagen är välkomna och i linje med förväntningarna”, kommenterar chefsanalytikern Torbjörn Isaksson.

Han tar fasta på att andra hänsyn än strikt inflationsmålet när räntan sätts, nu förs in i lag.

”Det kan göra Riksbanken mindre benägen att sänka räntan under noll igen, om inflationen ligger under 2 procent kommande år, vilket vi räknar med.”

Comments are closed.